!979 började jag min utbildning
till filmproducent i Santa Barbara/Californien/USA.
Strax därefter fick jag jobb som Bellboy (bär väskor och hjälper gäster
med allehanda tjänster) på ett hotell vid namn Santa Barbara Inn, ett
första klass hotell vid havet.
Snart fick jag erbjudande om att bli receptionist men arbetstiderna
kolliderade med utbildningen. Då blev jag erbjuden jobbet som
nattportier. Anledningen var min kunskap i ekonomi. En nattportier på
detta hotell avslutade alla dagskassor på restaurangen, rumsservice och
receptionen. Det gällde att få debit och kredit att stämma överens. Om
de inte gjorde det var det bara att räkna om och slutligen rapportera
till ledningen. Tiden var före datorerna så hjälpmedlet var jättestora
elektriska NCR maskiner som spottade ut pappersremsor som måste räknas
ihop. Detta var en del av jobbet. Den andra delen var givetvis att ta
hand om gästerna som kom mitt i natten. En del kom hem efter en barrunda
och var pratsugna, en del kom sent från en resa och ville dela med sig
av upplevelsen.
Min inställning sedan början av karriären som Bellboy var att gästerna
skulle trivas. Så länge jag var Bellboy syntes detta tydligt i mängden
dricks jag bar hem. Inte helt ovanligt att en dagskassa var 400 dollar!
Men då erbjöd jag alltid att parkera bilen åt gästerna, hämta is, bära
upp väskorna, öppnade upp rummet och dörrarna mot havet. Jag var alltid
uppmärksam på om ett par verkade vara nyförälskade och då kunde jag
erbjuda dem att se en svit på vägen till rummet vilket ofta resulterade i
att de ville ha den istället. Mer inkomst för hotellet, nöjdare gäster.
Som nattportier blev den enda feedback jag fick från ledningen var om
alla siffror stämde. Det var således ingen som brydde sig om jag såg
till att vara kort mot gästerna för att få räkna i lugn och ro. För så
kan ekvationen se ut, är du trevlig, får du mer att göra, för gästen
vill då veta mer, få tips, diskutera, kanske till och med veta vem du
är. Är du kort i svaren, tar gästen sin nyckel och går.
Detta tror jag är anledningen till att vi tappar mark när det gäller
service gentemot gästen, när det gäller erbjudande gentemot kunden, vi
mäter en sak men förutsättningen för vår överlevnad är en annan.
Nej jag bad aldrig någon gäst att dra åt skogen, men det var nära en
gång när en överförfriskad dam underhöll mig med sitt livs historia i
över tre timmar...