Jag tror att många ser konkurrensen komma från företag som säljer liknande produkter eller tjänster. Om du vänder dig till ett större företag så kan arenan se helt annorlunda ut. Du konkurrerar med angelägenheten. Alla verksamheter brottas dagligen med utmaningar och hur välorganiserad organisationen än är så finns det bränder att släcka. Har du tur så träffar du rätt den dagen du kontaktar dem, ditt erbjudande löste dagens eller månadens stora fråga. Du kan också försöka räkna ut vad som kan vara "cykeln" de befinner sig i. Vilken typ av ledning har de just nu? Förvaltande? Växande? Ser de ut att pimpa företaget för försäljning? Försök att inte slå din panna blodig där angelägenheten är någon annan stans...

En del säger att en relation är under utveckling eller avveckling. Jag tror att samma sak gäller en verksamhet. Det finns ingen status quo. Sakta börjar den första gröna lavan växa på den polerade ytan och snart har andra krafter tagit över. Det är tydligt när möjligheter har blivit problem ( tidigare var problem=möjligheter).

Foto ©2023 Staffan Ehde  Båstnäs Bilkyrkogård

Vi landade i Indien efter en lång och tröttsam resa, det lilla hotellet frågade på mail om vi ville bli hämtade då det kan vara rörigt på flygplatsen. 
-Jo tack. 
kl 0900 på morgonen bar det av med en trehjuling i den intensiva trafiken. Vi kommer fram till det lilla oansenliga hotellet och en bellboy tar väskorna innan vi hinner blinka och går mot hissen. -Vänta lite! Ropar jag. -Måste vi inte checka in?. 
Bellboyen tittar på mig och skakar på huvudet i sidled och frågar om vi inte är trötta? 
-Ja nog är vi det- 
-Ja men då kan ni väl checka in senare?
Klockan var bara 10 på förmiddagen, 
-har vi rummen? Frågade jag
-Ja men det är ju självklart, ni kom ju nu…
Det är så man skapar mer än ett varumärke, det kallas Lovemark av Satchi&Satchi. När omtanken slår hål på regler och vedertagen praxis i branschen. För mig är rumsuthyrning det som hotell sysslar med i grunden, sedan har de en massa kringtjänster där de försöker få fler stjärnor eller bara vara Basic och vara billiga. Men det hotellet jag kommer att rekommendera andra är den plats som kunde känna in mitt problem och erbjuda en lösning.
Om deras syfte skulle vara ”alltid” så kommer det att tvinga dem att ifrågasätta allt hotell gör som är begränsande.
Varför tvingar fjällhotellen alla barnfamiljer att köa vid receptionen på sportlovet när de kört en lång väg och alla är gnälliga och hungriga? De vet ju vem som kommer? Ge dem nyckeln och knuffa in dem till Pizzabuffén i stället!
Den handlingen gör ju ingen skillnad på grundkonceptet, att de är ett hotell.

Tack Johan Wiklander för tipset

 
Inom B2B är det ofta VI som presenteras. Vi är ledande, Vi har 20 års erfarenhet, Vi började med detta. Våra kunder är osv. Tror inte du att vi-perspektivet måste utmanas? Borde inte mottagaren snarare upplysas om vad de har för nytta av ditt erbjudande? Borde inte handlingen tala för sig själv? Det finns säkert en anledning att någonstans, i en liten ruta tala om vilken omsättning du har, vilka länder du finns i mm, men huvudbudskapet borde vara skrivet i andra person singularis. Det vill säga tala till mottagaren i du-form. Det är svårt i början, du tvingas tänka utifrån-in i stället för tvärt om, men du når längre, garanterat.
Titta på de starka varumärken du beundrar, de slår sig inte för bröstet, de ser ett kundmöte som en date.  En misslyckad date är ett resultat av skryt och skryter är vad de flesta gör när de kommunicerar inom B2B.